Fler vårtecken, 31:a mars

Det ösregnar ute, och har gjort så hela natten. Men fåglarna låter inte det påverka sin våryrsel. Det kvittras och leks överallt. De sista dagarna har krokusarna kommit fram där snön just försvunnt. Vintergäcken är kanske ännu ivrigare som slår ut under snön.

Trots lätt snö i vinter har flera grenar knäckts på mina rhododendron och på fjärilsbusken (Buddleja). De utsatta buskarna står i slänterna där snöupplaget har hamnat i vinter.
Oundvikligt.

Första snödroppen!

Idag kom den! I morse var den ensam, men nu mitt på dagen har den fått sällskap!

Vårkänslor

Taket läcker, skidspåren smälter och jag blev kanske lite för ivrig igen. Vi får se. 20:e mars planterade jag lite vårkrukor och började kratta bort decimetertjocka lager av solrosfrön under fågelmatsapparaten. Där fanns det minsann massor av knoppar av påsklilja, krokus och vitsippa! Krukorna har burits lite in och ut över nätterna, men än så länge håller de sig i liv runt nollan.

Snön försvinner i rekordfart. För bara en vecka sen var det lårdjupt i trädgården. Nu är det bara fläckar och några decimeter kvar.

Det bådar ju inte så gott för den vita påsken med skidåkning jag lovade föräldrarna...

Kvarndalen

6:e januari. Idag är det så kallt at det inte fresar att gå ut. Jag är hemma med sjuk bil, dvs den startar inte i den här kylan(-24 i morse). Då passar det bra att skriva lite om något somrigt. Som mina föräldrars trädgård vid midsommartid 2009. Här kommer ett litet porträtt:
I Kvarndalen har det, som namnet antyder, funnits en kvarn en gång i tiden. Senare byggdes kvarnen om till elverk, med samma vatten som drivkraft. Enligt gammal hävd regleras två sjöar härifrån. Björsjön och Långesjön. Ovanpå elverket ligger "Kvarnstugan" och dess terrass. Utloppet från elverket är bäcken som rinner genom Ryd och till slut hamnar i Göta Älv. Elverket försörger hushållet, och lite till. Överloppet från kvarndammen rinner i kulvert under gräsmattan och ut i ett vackert (och ibland mer våldsamt) vattenfall, omkransat av stenmurar och en stenbro.

Förutom bostadshuset finns på tomten en byggnad med garage, snickeriverkstad (också använt som stall) och gjuteri samt en bastu med utgång direkt mot kvarndammen, som det badas flitigt i på sommarmornar. Lite mer sällan på vintern, även om dammen alltid är isfri.

Fastigheten ligger 3,5 mil från Göteborg, ca 1 mil från Nödinge och nån kilometer utanför Ryd.
Jag har sedan mitt trädgårdsintresse vaknade till liv med eget hus 2007, insett vilken skatt Kvarndalen är, rent trädgårdsmässigt. Se själva.



Dagens bostadshus är byggt på den gamla ladugårdens granitgrund - efter en husbrand 1979.

Elverket med Kvarnstugan ovanpå.

Växthuset, byggt mot väggen till byggnaden som numera innehåller garage, snickarbod och gjuteri.

Köksträdgården och dammen.

Komposten och bostadshusets grundmur.

Kvarndammen, uppströms trädgården. har tror jag mamma har stuckit ned några strandirisar.

Rabatten framför huset, samt gräsmattan.

De här läckra jättestenarna lades på plats med traktor. De blev över då kulverten under gräsmattan måste renoveras med nytt betongtak 2008.

Här ses bäcken, (nedströms elverket), framför dammen som är utgrävd för att "dränera" en myr som låg här (före vår tid). Bron över till ön snickrade pappa och jag en medan isen ännu låg kvar och jag var på väg att bli ingeniör (1994 eller 1995). Dammen åkte vi skridskor på och båt i när vi var små. Numer är den bebodd av kinesiska karpar och -på våren- Kanadagäss och änder. Tomten är omringad på alla kanter av en skogsfastiget, som også ägs av mina föräldrar sedan en tid. Här har pappa byggt ett litet sågverk och ett traktorgarage.

Det som är fint med hösten

Om man får till ett OK höstarrangement.

Livsglädje hos växterna. Här en lupin vars frön har grott på stammen!

Tjocka feta Rhododendronknoppar.

Vissa som aldrig ger sig (Kattmynta 8:e november).

Att man kan lägga slagplaner för nästa säsong i lung och ro, utan ogräs-stress. Måste bara ta bilder för att komma ihåg hur det ser ut innan snön kommer. (Nya bilen till höger i bild)

Årets sista buketter

Plockat 9:e oktober. Lavendel, Austin-rosor, silverax, ormrot, prästkragar och blad av japansk blodlönn. Buketten stod nästan en vecka och doftade underbart.


En vecka senare, 16:e oktober. Bara några frostskadade rosenknoppar kvar, men i ett hav av kattmynta!

Silverax

Efter en helg borta, og flera övertidskvällar denna veckan, gick jag ned för att se närmare på min dyraste perenn (H lurade med den i kundvagnen i fjor vår och vi upptäckte sen att den kostade 250 kr). Möttes av en härlig stark doft. Silveraxen (Cimicifuga ramosa 'Pink Spike') luktar lite smultron. Jättegott.

Kånkat på växter

Idag har jag möblerat om. Tänkt på det länge, att rudbeckian är så otroligt läcker nu på hösten, men den passar verkligen inte in där den står. Den blev för stor och inte särskilt läcker tillsammans med rosa rosor (trodde ju inte att de skulle blomma så länge!). H är på "guttetur" och jag hade en hel lördag till rådighet.

Så nu har jag flyttat hem den till de andra höga perennerna (Silverax på bilden), och är riktigt nöjd.

Även några andra perenner grävdes upp idag. 3 av de åkte faktiskt på komposten (som f.ö är proppfull nu) eftersom lerjorden gjorde det svårt att få upp de på nåt vettigt sätt.

Det här är en pion (som planterades förra hösten) bland småkattmynta. Pioner har ganska fina höstfärger, egentligen...

Vissa ger sig inte. Austin-rosorna t ex.

Och orientvallmon...

En bukett blev det också idag. Austin-rosor, kattmynta, storstjerneskjerm (N) och rudbeckia. PC:n i bakgrunden är sprillas ny, och nu går det så mycket fortare att blogga!

Äppelkaka från Garda

Janne har gott om frukt, och efterlyste resepter/oppskrifter på äppelkaka. Jag vet egentligen inte var den här har sitt ursprung, men en tant som vi hyrde lägenhet av vid Gardasjön bakade den till oss, och den är väldigt god:

250 gr vetemjöl

2 ägg

100 gr socker

100 gr smör

1/2 tsk bakpulver

lite salt

Använd en ganska liten form (smeten räcker presis inte till min), eller öka mängdena lite grann.

2/3 av smeten läggs i tunt lager i hela formen. Äpplena skivas så tunt som möjligt (hon använde osthyvel). Strö på kanel och socker bland skivorna. 1/3 av smaten kavlas ut och läggs som lock över äpplena. (Det momentet lyckas jag aldrig särskilt bra med, som man ser på fotot).

Gräddas på 180 grader i ca 40 minuter. (35 med varmluft).

Bästa buketten!

Mina Austinrosor har kommit in i andra andningen, och nu är buskarna fulla av knoppar igen.

Fotorunda 23:e augusti 09

Rudbeckia


Har Echinacean muterat?



Minst 4 påfågelfjärilar på den här bilden. Populär buske.


Frächa skott på sumaken.


Mm.


Mmmm.

Resultatet av 2 års arbete.

Ibland kan jag tycka att trädgårdsintresset kan föra till lite väl mycket arbete. Tänk om intresset (som ju startade plötsligt när vi köpte hus) lika plötsligt skulle ta slut när ogräsrensande och planterande står en upp i halsen...

Häromdagen när det regnade som mest, gjorde jag en tillbakablick i fotoarkivet, och insåg att allt det där arbetet har varit värt det. Här kommer en kavalkad av före-och-efter-bilder!

Problemslänten nr 1...

...blev till en "riktig" granitmur -08 och vinodling -09. Det enda som fick vara kvar var Forsythian.

Slänten -07 igen, och vilken ojämn vägkant!

Muren lyfte upp vinkeln på slänten. Den staplades i mars -08. Slänten planterades i april -08. Bilden är tagen nu i augusti -09.


Nyklippt gräsmatta -07, men vilket slit med den lutningen! Syréndungen, Iris-klungan och japanspirea-raden rök. Men Forsythan fick vara kvar.
4 nivåer sammanbundna av ramper och en trapp- istället för en lång backe. Det här är status nu i augusti -09.

På baksidan huset var det först trappen vi gjorde nåt med, i påsken -08 (se inlägg).

Nu frodas det runt trappen (men min kamera strejkar just nu och jag hade ingen aktuell bild lagrad)

Och så var det området vid garaget/terrassen, som lutade hemskt och såg generellt skräpigt ut:

På den bara fläcken hade det legat stenar, som använde när vi byggde trappor.

Lite mer ordning och reda, fast komposbingen som jag byggde är överfull!

När man ser tillbaka på de här bilderna så får man ändå vara rättså nöjd. Vi har åstadkommit mycket på kort tid, och det är helt ok att inte allt känns färdigt. Huvudsaken är att man inte är på fel spår och behöver göra om en massa, tycker jag.

Jag har flera nya projekt i tankarna, och om jag bara tar en sak åt gången så skall det nog också bli verklighet inom några år...

Nästa år bli det i alla fall köksträdgård!